Körtelfeber och ms

Ok, Detta är intressant forskning för mig, jag har varit riktigt sjuk i körtelfeber och ofta har jag funderat över om sambandet mellan ms och körtelfeber. jag skall söka mera fakta angående detta. Hittade denna intressanta läsning av ämnet google har som vanligt översatt därav kan det vara lite knepig text

"Ny australisk forskning har funnit ett samband mellan körtelfeber och multipel skleros (MS).

MS drabbar 20.000 personer i Australien och är ett tillstånd där immunförsvaret angriper hjärnan och ryggmärgen.
Många av dem som är diagnostiserade är unga, friska kvinnor.

Nu har en ny studie från Australian National University (ANU) har funnit dem som har körtelfeber antikroppar har en mycket större risk att utveckla multipel skleros.
Forskningen, som publicerades i tidskriften Neurology , kan leda till nya behandlingar mot sjukdomen.

ANU Docent Robyn Lucas studerade 300 patienter med MS och 500 friska deltagare.
Hon fann också ett starkt samband mellan de som hade MS och genetiska förändringar som rör immunsystemet.

Professor Lucas säger att resultaten överensstämmer med andra studier som visar ett samband mellan markörer av tidigare episoder av körtelfeber och MS risk.
"Vi har visat ytterligare interaktion med andra immunsystem gener i HLA klass 1-regionen och CLTA-4", sade hon.

Professor Lucas säger att den australiska arbetet är lovande.
"Det börjar att sammanföra de olika riskfaktorer som vi vet är inblandade i MS. Det leder oss i rätt riktning för fortsatt forskning för att förebygga och bota MS", sade hon.
Undersökningen var en del av Ausimmune studien, en stor studie att titta på möjliga miljö-triggers för multipel skleros.

Källa: ABC News © 2011 ABC (22/07/11)"

Min Källa; http://www.msrc.co.uk/index.cfm/fuseaction/show/pageid/2479

Grubblar

Sitter vaken, klockan är lite över 05.00, kan bara inte sova. Tankar cirkulerar runt i huvudet som gamar kring ett kadaver. Det är jobbigt med mamma nu, undrar hur lång tid det är kvar ?. Ingen tycks veta. Jag vet inte om jag vill veta, jag är inte redo ännu. Blir man det någon gång egentligen ?, redo att mista en förälder ?. Hon vill ju leva, när jag blir frisk säger hon, så ska jag...

De senaste dagarna har det varit svårt att få kontakt med henne överhuvudtaget. Tröttheten och smärtan är så jobbig för henne. Allt morfin gör henne avtrubbad. MAMMA, min mamma vad skall jag göra när du inte längre finns ?? hur skall jag orka vara stark när du behöver mig som mest??. När du är borta kommer det att finnas ett smärtsamt tomrum, jag kommer alltid att känna mig ensam utan dig. Tänk att livet är så här för alla. Döden kommer och besöker oss, väntar och lurar runt hörnet. Vem skall han ta nästa gång. Jag hatar avsked.

Tänker på de senaste dagarnas händelser i Norge. Vilken stor smärta och sorg. Så ofattbart, hur en galning  kan ta så många unga liv. Liv som inte ens har fått börja ordentligt. Stackars föräldrar och syskon. Hur kommer deras liv att vara en lång tid framöver. Ja man undrar vad som är meningen med livet igentligen, Sjukdom, terror, mord, misshandel, missbruk, allt detta är ren ondska. Om livet är en skola, vad skall detta lära oss ?. ödmjukhet ?? jaa vem vet.

Det kanske är som jag skrev i mitt förra inlägg, en påminnelse om att livet är här och nu. Vi har inte hur lång tid som helst och därför måste vi se till att fylla våra dagar med kärlek och glädje samt tacksamhet. Vi har alla något att vara tacksamma för. Jag har läst någonstans att det skall vara bra att skriva en lista och punkta upp allt man har att vara tacksam för.

Solen går upp över sjön, Sverige håller på att vakna. Allt är ännu stilla, dimman dröjer sig kvar och det är en ny dag. Nu skall jag gå upp till mina kära, smyga in i sovrummet och krypa ner tätt intill min lilla vackra Selma. Snosa lite försiktigt på henne, så att hon inte vaknar. Titta på min son som ligger en bit bort. Han börjar bli en stor kille nu. Douglas har ett stort och varmt hjärta, hans omtanke rör mig många gånger till tårar, en gamal själ är han. När jag ser dem, kommer jag att känna tacksamhet över livet och påminnas om att, trots att vissa dagar och nätter är svarta så är livet en gåva som är värt att leva och dö för.

Man kan inte bromsa...

Hej !
det går lite trögt att skriva på bloggen just nu. Det kan bero på att familjen har semester, det är mycket runt omkring, barnen bråkar leker och de skall sysselsättas. Min målsättning är att trots att jag har besvär och mår illa av värmen så skall jag inte låta det påverka deras uppväxt. Det går ändå massor av energi  på sommaren då förväntas man vara mera mobil.

Min mamma är sämre i sin sjukdom också, mycket känns jobbigt just nu och jag önskar jag kunde göra mer för henne. Det är svårt att se någon man älskar ha så ont som hon har nu. livet är inte rättvist och god hälsa är inte en självklarhet, att vi inte kommer att leva en evighet är ett dystert faktum.

Du som läser detta, om du på något sätt orkar ta tillvara på sommaren gör det. Om du bara kan gå 100 meter, gå dom 100 meterna ofta. Du kommer att ångra att du inte gjorde det när du kanske inte kan ta ett enda steg själv. Ta tillvara på alla självklara saker i ditt liv och din vardag. Var tacksam för det du har nu och fokusera inte på det du saknar. Lägg ingen energi på det du inte kan påverka. Njut av ljuset, vinden, fåglarna, alla frukter och bär.

Alla dina dagar under sommaren kan bli underbara oavsett regn eller sol. Om livet ändå känns förjävligt så tänk på att inget varar förevigt. Efter mörker kommer ljus, smärta föder styrka. Av prövningar lär vi oss vilka vi är och vad vi klarar av.  Livet är just nu ! inte sen eller i morgon eller i går. Det som har varit kommer aldrig mera tillbaks.

Så lev, förlåt dig själv och andra. Kyss din älskade, tala om för dina barn hur mycket du älskar dem. Släpp taget om  alla energier som levt inom dig och öppna upp för allt det nya som vill in i ditt liv det kommer till dig för att lära dig saker om livet och dig själv, det kommer att göra dig starkare.


















"Man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke"
kram kram

Segway

Ja tänk den som ändå hade en sådan, mitt liv skulle se helt annorlunda ut. Gränserna i fråga om frihet och valmöjligheter skulle suddas ut till det bättre för mig. Eftersom jag är värmekänslig blir mina lemmar som slappa taskar i sommarvärmen och annars också  för den delen, men det blir värre när det är varmt. När jag går känns det som om jag drar en hög med tegelstenar efter mig. Armarna blir tunga och långsamma.  Allt blir långsamt. Skulle gärna vilja följa med och cyckla med barnen, gå på upptäcksfärd. Strosa runt i skogen eller vara med på långpromenader.

I dag är det en ren omöjlighet. Chanserna till ett mera normalt liv med bättre livskavalite skulle öka. Mitt osynliga handikapp syns inte  på mig när jag går kortare sträckor. Ja ingen kan nog ana att jag har ett funktionshinder.  Jag sliter ont med yrsel, overklighetskänslor, balanssvårigheter. Att gå på öppna stora ytor, utan att känna som jag har svept ett helflaska är ett minne blott.

Jag är rädd för att folk skall tycka att jag är bekväm eller lat. Att jag har dålig kondis så att jag inte orkar gå, visst jag är överviktig också, men det tar inte bort grundorsaken till mina problem.

Jag vill inte ha en permobil, En segway skulle passa mig bättre. Den kan ta sig fram på mera kuperade platser och har inte stämpeln Handikappad på sig. Vi som är yngre behöver fler alternativ när det gäller val av hjälpmedel. Mina barn skulle få en bättre vardag då jag skulle kunna vara med på fler aktiviteter. Tänk vad härligt det skulle vara att ta sig fram obehindrat på stranden slå sig ner någonstans där man känner för det och titta på en färgsprakande solnedgång.

Sverige är ett avlångt land men vi tänker fyrkantigt. Inte så sällan drar vi alla över en kam. Vi har planer i varje kommun  för full delaktighet för alla. Vad är resultatet av det ? Kanske vi skulle börja med och se över hur olika hjälpmedel kan hjälpa olika personer. Det vore bra om alla kunde få möjlighet att ta sig ut själva.  Om fler handikappade skulle synas mera på våra gator och torg skulle kanske handikappanpassningen ta flera steg framåt. Köpmän och resturanger m fl skulle förså vinsten i att göra verksamheten anpassad och öppen för alla.

Segway verkar vara ett billigare alternativ än permobil enligt artikeln i mitt förra inlägg. Så varför inte glädja många människor med möjligheten att utifrån handikappet få välja det hjälpmedel som passar den enskilld bäst.

Tänk att få ha en Segway !

"En Segway ökade Ninas livskvalitet

En Segway känner många igen som den lyxleksak som Fredde i tv-programmet Solsidan rullar fram på. Men för funktionshindrade Nina Lundberg i Umeå är det ingen lyx utan ett hjälpmedel som har ökat hennes livskvalitet.
En tjej i flätor, huvtröja och baggyjeans öppnar dörren. Nina är halvsidesförlamad, hon kan gå men inte cykla.
Innan hon fick tag i en Segway använde hon sin permobil.
- Men den är väldigt klumpig, säger Nina Lundberg.
För två år sedan läste hon en artikel om det rullande hjälpmedlet och började söka efter en. Hon kom fram till att i södra Sverige och i Stockholm användes maskinen som hjälpmedel, men inte i Umeå. Tills för ett par veckor sedan.
- Jag googlade och såg att ett företag här i Umeå hyrde ut dem, säger hon.
Nina frågade företaget om hon inte kunde få möjlighet att prova en Segway, för att se om den kunde vara något för henne.- Åh, vilken grej kände jag när jag åkte första gången. Jag såg vilka möjligheter den kunde öppna för mig.
"Livsnödvändig"
Permobilen lämnades tillbaka och nu ansöker Nina hos landstinget för att i stället få en Segway som hjälpmedel. - För mig är den livsnödvändig. Den är dessutom hälften så dyr.

Den största skillnaden som Nina upplever är att den rullande maskinen är betydligt smidigare än permobilen och att hon nu kan hänga på sina cyklande kompisar på ett annat sätt.
- Den håller ett bra cykeltempo, förr fick kompisarna vänta.
Fordonet är klassat som cykel, klass tre, vilket gör att hon får köra var som helst. Även på cykelvägarna. En Segway kan också ta sig fram lättare i annan terräng, den glider snabbt över gräsmattan när Nina demonstrerar för oss.

- Det blir en frihet att kunna ta sig vart jag vill, säger Nina Lundberg.
Hon tror att det här kan komma att revolutionera livet för många med liknande handikapp.

HANNA DEGERSTRÖM
Publicerad: 06 maj 2011 kl 07.33"
Källa ; http://www.vk.se/Article.jsp?article=441869

Hostmedicin kan vara hjälpa vid MS !

Kanske detta är något man kan behandla sig själv med för att förbättra sina odds.... Allt som hjälper kroppen, är toppen.....

Läste på lite om substansen och fann följande fakta..

DXM finns i hostmedicin Ämnet dextrometorfan, eller DXM, används bland annat i hostmedicin. Fram till 1999 såldes en hostmedicin i Sverige innehållande dextrometorfan, men medicinen togs bort eftersom den sålde för dåligt. Hostmedicin med dextrometorfan säljs bland annat receptfritt i Danmark. Intag av dextrometorfan i högre doser än de som finns i hostmedicin ger bland annat hallucinationer. Användaren kan bli medvetslös, få kramper och kräkas. Intag av dextrometorfan kan också leda till andningsstillestånd. Många ungdommar har dött efter att de använt medicinen som party drog


"En drog som används i over-the-counter hostmedicin kan behandla symptomen av multipel skleros - som erbjuder billig behandling för en sjukdom med få behandlingsalternativ, enligt UC Davis forskare.

I tester på möss, var drogen, dextrometorfan, fann man att det avsevärt minskade förlusten av myelin, den feta slida som omger nervfibrerna i centrala nervsystemet. Det minimerade även utvecklingen av förlamning vid MS-skov.

Fyndet ger en möjlighet att bedriva en ny behandlingsstrategi "med ett läkemedel som är allmänt tillgänglig, billig och kända för att vara säker", sade Wenbin Deng, huvudprövare i studien och en UC Davis biträdande professor.

Forskarna inducerade möss som har måttlig eller svår MS och behandlade dem med antingen mycket låga eller höga doser av dextrometorfan. Utredarna fann att mycket små mängder som ges till möss med måttlig sjukdom signficantly minskat förlusten av myelin och utvecklingen av förlamning vid akuta attacker. Höga doser hjälpte inte alls."

Återkommer med källan till denna text, Men visst var detta en bra upptäckt :-) I natt åskade det här i värmelandet åå det känns så skönt...

Konstiga jag...

Det är hög turbulens i hjärnkontoret mitt nu vill jag mena, Värmen knäcker mig. Jag har slutat tänka, hur mycket jag än vill så går det inte. Jag får panikkänslor när det blir tempraturer över 25 grader, hela kroppen skriker efter kyla och sömn. Domningar som kommer och går,

Några dagar nu, har jag inte känt av min överläpp och nästipp. Delar av vänster arm och ben är också på semester. Sommaren skall ju vara rolig! det skall solas, badas och umgås med en massa olika människor. Jag orkar inget av delarna. Sitter i skuggan, slapp och menlös som en utskiten ko lort.

Fasiken också.... Hoppas det blir mer aktivitet i hjärnkontoret till hösten. Sitter uppe sent och skriver för att jag har ryckningar och myrkrypningar i mina ben.