Min mamma är borta, I går kväll lämnade hon mej och min bror efter en lång dödskamp. Det svåraste jag någonsin varit med om. Hon kämpade så, in i det sista och nu är jag helt tom. Jag förstår inte, jag vill inte att hon skall vara borta. På samma gång är jag lättad att det är över..... Att hon inte behöver gråta flera tårar, att smärtan inte river i henne med sina ilskna klor. Jag måste tro att hon är lycklig nu, att hon har kommit till ro och funnit sin frihet. Hennes kropp var hennes fängelse under många år, det fanns ingen återvändo och den enda räddare för henne var döden. Tillslut klockan 21.55 den 2/9 så tog mamma sitt sista andetag och gav sig ensam av på sin själsliga resa till himmelen och till pappa. Ms och cancer är hon nu befriad i från och ingenting kan någonsin plåga henne mer.
Vila i frid älskade mamma, förevigt kommer vårt själsliga band lysa som solen i mitt hjärta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Beklagar sorgen. :-( Jag förlorade själv min mamma i cancer för nästan 12 år sen, så jag vet hur det kan vara.
Kram
Ja Åsa man förlorar en del av sig själv, ingen kan fylla en älskad mammas plats.
Ledsen för din skull. Har inga andra ord. Kram!
Beklagar sorgen vännen min. Skickar alla styrkekramar jag har åt ditt håll.
/Sofie
Beklagar sorgen :( Även om vi inte känner varandra så vill jag ändå skicka värmande kramar. Kan inte föreställa mej hur det känns. Tänker på Dej!
// Maya
Tack söta goa ni // Ulrika
Skicka en kommentar