Förra veckan hade jag ett möte med min läkare, kurator och arbetsterapeut på neurologen. När jag var på väg hem i bilen satt jag och tänkte på mötet och vad vi sa. Jag kunde då konstatera att jag har världens bästa neurolog, Dr Sofia H. Hon lyssnar tar sig tid och jag känner mig som en helt vanlig människa i hennes närhet som förtjänar alla hjälp hon kan ge mig. Jag upplever att hon tar mina symtom , tankar och funderingar på allvar och det gör att jag känner mig trygg.
Att känna sig trygg inom det Ms team som man tillhör är som A och O. Hon är inte bara en vit rock som fladdrar förbi och har en envägs dialog med sig själv. Hon ser mig och hon hör mig. Hon intresserar sig för mig och ger mig en känsla av att ha ett människovärde. Detta kan jag säga är unikt jag har mötte många olika läkare under min tid som dottern i familjen med två sjuka föräldrar och genom min egen sjukdomshistoria. Jag vet att om man har turen att träffa en läkare som hon, så skall man vara tacksam. Min kurator är också bra, hon förstår, hon är ödmjuk och hon drar sig inte för att hjälpa mig att reda ut saker i min röriga hjärna. Arbetsterapeuten var denna gången ny. men verkade engagerad i att hjälpa mig förändra saker som inte fungerar i mitt liv även hon "en sån som Lyssnar"
Så just nu utan att ta i för mycket, känns det som om jag har det bästa teamet bakom mig för att lyckas leva med och förändra de saker som jag önskar kunde utvecklas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar