Det rör på sig.. 😃😃😃😃
http://futurism.com/stem-cell-innovation-lead-therapy-parkinsons-multiple-sclerosis/
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Så vackert
https://youtu.be/bserCutBZyE
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Vatten renar sinnet
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Multiple Sclerosis - Myelin Repair
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
MS, Vitamin D and Viruses...a MUST SEE!
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Förändra livet eller go with the flow
I går kväll postade jag massa inlägg från you tube som handlade om ms. Om man letar information om ms ute på nätet finns hur mycket som helst att läsa, men det blir något alldeles extra med att lyssna och se. Kolla gärna länkarna som jag lagt upp. Kanske kommer du att känna dig mindre ensam i dina tankar.
När man har en allvarlig sjukdom av något slag, funderar man ofta på om det finns någon annan som känner samma sak. Ms är en sjukdom som kommer med många olika symtom, så ingen är den andra lik. I bland kan det kännas främmande att lyssna på någon annan med samma diagnos, för att man inte känner igen sig alls. Så plötsligt hittar man rätt och man känner sig inte så ensam. Har man tur delar den personen med sig av tips och ideer, om hur man kan hantera de gemensamma symtomen.
Många dagar känner jag hopplöshet eller kanske maktlöshet inför min sjukdom. Skall jag kämpa emot, förändra eller acceptera. För mig har acceptera betytt ge upp :-( Men egentligen behöver det inte alls betyda det.
Man måste acceptera att man fått ms, men man behöver inte acceptera att sjukdomen begränsar ens möjligheter att göra de saker man vill. Det finns lösningar på de allra flesta saker, det gäller bara att hitta dem. webben är ett kraftfullt vapen i kampen mot sin sjukdom.
Lyssna på din läkare, men lita inte på allt hen säger. Det finns olika typer av neurologer, stängda och sådana som är öppna för nya ideer.
Har man otur hamnar man i klorna på en stängd. Jag skulle vilja påstå att det till och med kan vara skillnaden mellan att få leva ett rikt och meningsfullt liv och ett liv i ett begränsat läge, där det inte finns mycket hopp.
Efter som ingen riktigt vet vad som orsakar ms, samt att ingen bot finns (förutom vad det, nu verkar som stamcellsforskning kan vara eller bli) plus att det finns så många olika varianter och symtom på sjukdomen som en överfylld godispåse. Så är möjligheten att hitta en neurolog, som sitter inne med alla dom rätta svaren i det närmaste obefintlig.
Här kommer du och jag in. Ta kontroll över ditt liv, din sjukdom, dina symtom. Acceptera att du inte kan göra saker på samma sätt längre, men att du fortfarande kan göra dem med hjälp av nytänkande och andra människor som gått den svåra vägen innan dig. Läs artiklar, bilda dig en egen uppfattning !
Som arga snickaren säger "du måste ha en plan". Din plan behöver inte likna någon annans, för att den skall vara rätt för dig.
Det är lätt att ge upp när benen inte bär, eller när man inte kan se ordentlig. Det är lätt att bli uppgiven när man kissar innan man kommer till toaletten, eller när man glömt barnen födelsedag eller sitt eget personnummer.
Acceptera att ditt liv alltid kommer att vara lite besvärligare än andras och försök att inte sakna ditt före detta ms liv alldeles för mycket. Tappa aldrig tron eller hoppet på att livet kan bli minst lika innehållsrikt för dig som för andra som inte har ett överaktivt immunförsvar och ett trasigt nervsystem. Vi är så mycket mer, vi kan vara det vi vill.
Titta på Montell Williams youtube klipp, han tänker vettigt tycker jag. Han följer sin väg till bättre hälsa. Notera att jag skriver "sin väg". Hitta din, med hjälp av din neurolog, appar, andra hjälpmedel, mat, vitaminer, träning, mindfullnes eller vad det nu än må vara som du tror kan passa dig.
Vi kämpar vidare tillsammas !
När man har en allvarlig sjukdom av något slag, funderar man ofta på om det finns någon annan som känner samma sak. Ms är en sjukdom som kommer med många olika symtom, så ingen är den andra lik. I bland kan det kännas främmande att lyssna på någon annan med samma diagnos, för att man inte känner igen sig alls. Så plötsligt hittar man rätt och man känner sig inte så ensam. Har man tur delar den personen med sig av tips och ideer, om hur man kan hantera de gemensamma symtomen.
Många dagar känner jag hopplöshet eller kanske maktlöshet inför min sjukdom. Skall jag kämpa emot, förändra eller acceptera. För mig har acceptera betytt ge upp :-( Men egentligen behöver det inte alls betyda det.
Man måste acceptera att man fått ms, men man behöver inte acceptera att sjukdomen begränsar ens möjligheter att göra de saker man vill. Det finns lösningar på de allra flesta saker, det gäller bara att hitta dem. webben är ett kraftfullt vapen i kampen mot sin sjukdom.
Lyssna på din läkare, men lita inte på allt hen säger. Det finns olika typer av neurologer, stängda och sådana som är öppna för nya ideer.
Har man otur hamnar man i klorna på en stängd. Jag skulle vilja påstå att det till och med kan vara skillnaden mellan att få leva ett rikt och meningsfullt liv och ett liv i ett begränsat läge, där det inte finns mycket hopp.
Efter som ingen riktigt vet vad som orsakar ms, samt att ingen bot finns (förutom vad det, nu verkar som stamcellsforskning kan vara eller bli) plus att det finns så många olika varianter och symtom på sjukdomen som en överfylld godispåse. Så är möjligheten att hitta en neurolog, som sitter inne med alla dom rätta svaren i det närmaste obefintlig.
Här kommer du och jag in. Ta kontroll över ditt liv, din sjukdom, dina symtom. Acceptera att du inte kan göra saker på samma sätt längre, men att du fortfarande kan göra dem med hjälp av nytänkande och andra människor som gått den svåra vägen innan dig. Läs artiklar, bilda dig en egen uppfattning !
Som arga snickaren säger "du måste ha en plan". Din plan behöver inte likna någon annans, för att den skall vara rätt för dig.
Det är lätt att ge upp när benen inte bär, eller när man inte kan se ordentlig. Det är lätt att bli uppgiven när man kissar innan man kommer till toaletten, eller när man glömt barnen födelsedag eller sitt eget personnummer.
Acceptera att ditt liv alltid kommer att vara lite besvärligare än andras och försök att inte sakna ditt före detta ms liv alldeles för mycket. Tappa aldrig tron eller hoppet på att livet kan bli minst lika innehållsrikt för dig som för andra som inte har ett överaktivt immunförsvar och ett trasigt nervsystem. Vi är så mycket mer, vi kan vara det vi vill.
Titta på Montell Williams youtube klipp, han tänker vettigt tycker jag. Han följer sin väg till bättre hälsa. Notera att jag skriver "sin väg". Hitta din, med hjälp av din neurolog, appar, andra hjälpmedel, mat, vitaminer, träning, mindfullnes eller vad det nu än må vara som du tror kan passa dig.
Vi kämpar vidare tillsammas !
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
MS Fatigue
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Types of Fatigue in MS - National MS Society
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Fatigue - a common symptom of multiple sclerosis (MS)
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Multiple Sclerosis: I'm so tired! Fatigue and MS
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Heat Intolerance in Multiple Sclerosis
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Montel Williams on Multiple Sclerosis
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Multiple Sclerosis
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Invisible Symptoms in MS Part 1 - National MS Society
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Kvinnor med ms har lägre....
Women with MS had lower levels of folate, vitamin E,magnesium, lutein, zeaxanthin and quercetin, all nutrients with antioxidant or anti-inflammatory properties
Läs den intressanta länken nedan !
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
7 charmiga skolhus till salu (nummer 3 är något alldeles extra!) | Lantliv.com
Varför delar jag denna länk, jo för i ett utav dessa skolhus, bor en liten bit av min själ och massa minnen från min barndom. "Skolhuset Viljamsbol med lärarbostad" ägde min mormor och morfar. Där har jag varit mycket. Det var inte så länge sedan, det såldes till nuvarande ägare. Älskar huset och skolan och den trygghet som det representerar för mig.
7 charmiga skolhus till salu (nummer 3 är något alldeles extra!) | Lantliv.com
7 charmiga skolhus till salu (nummer 3 är något alldeles extra!) | Lantliv.com
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Trötthetens fula ansikte strålar ikapp med solen. I dag skulle jag ha varit på neuro rehab men för tredje veckan i rad kom jag inte iväg. i dag var ett av mina barn krassligt. influensatider, magsjuka och halsont med huvudvärk. tar lång tid för mig att återhamta mig, känner mig som en skakig 80åring. vill mycket, men orkar inget. kram till alla som vill ha 💜
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Att skriva
När jag skriver ett inlägg på min blogg, så skriver jag om det som känns rätt just då. När jag sedan läser igenom mina tankar kan det hända att jag ångrar mig. Alldeles förut skrev jag ett inlägg om rätten att få vara negativ, få känna frustration och att det är okey att inte acceptera sin sjukdom.
Men efter en stund börjar sakta andra känslor att bubbla upp till ytan. Möjligheter, lösningar och skratt. Allt är inte svart. Det finns saker jag är mycket tacksam för. Men frustrationen den får jag helt enkelt leva med.
Jag skriver mest när mörkret stryper till tillförseln av syre till min hjärna :-)). Men tro det eller ej, mitt i detta är jag ganska positiv. Hittills har jag lyckats kravla mig upp ur stora mörka hål och grottor. Det som för det mesta för mig framåt, är min humor och självdistans. Jag kan skratta åt mig själv och min situation.
Många gånger tänker jag, att jag kanske inte ska skriva. Blotta mig själv till allas beskådan.
När jag skriver, mår jag bra. Jag rensar i hjärnan, släpper taget om saker som inte behöver finnas kvar i mitt liv. I bland går jobbiga tankar i repris. I bland kommer jag till nya insikter. Jag lär mig om livet
Jag måste dock skriva om det som berör, jag kan inte hitta på en fantasifigur som alltid tänker och gör allt rätt. Jag måste bara få vara en människa och uttrycka det jag känner just nu.
Inget behöver vara rätt eller fel och
Men efter en stund börjar sakta andra känslor att bubbla upp till ytan. Möjligheter, lösningar och skratt. Allt är inte svart. Det finns saker jag är mycket tacksam för. Men frustrationen den får jag helt enkelt leva med.
Jag skriver mest när mörkret stryper till tillförseln av syre till min hjärna :-)). Men tro det eller ej, mitt i detta är jag ganska positiv. Hittills har jag lyckats kravla mig upp ur stora mörka hål och grottor. Det som för det mesta för mig framåt, är min humor och självdistans. Jag kan skratta åt mig själv och min situation.
Många gånger tänker jag, att jag kanske inte ska skriva. Blotta mig själv till allas beskådan.
När jag skriver, mår jag bra. Jag rensar i hjärnan, släpper taget om saker som inte behöver finnas kvar i mitt liv. I bland går jobbiga tankar i repris. I bland kommer jag till nya insikter. Jag lär mig om livet
Jag måste dock skriva om det som berör, jag kan inte hitta på en fantasifigur som alltid tänker och gör allt rätt. Jag måste bara få vara en människa och uttrycka det jag känner just nu.
Inget behöver vara rätt eller fel och
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Ljuger du ?
Har nyss kravlat mig upp ur sängen, klockan är 15.00, jag la mig 10.00 och skulle bara sova en 1 tim. Jag är fortfarande lika trött som jag var klockan 10.00, plus att jag känner mig allmänt konstig (overklig på något vis ).
Inser att ingen har städat åt mig när jag sovit, ingen har handlat, allt finns kvar, liggandes i högar. Disken står på diskbänken tom frukosten står kvar på bordet. Jag är inte glad, inte motiverad och jag hur mycket jag än vill, så orkar jag inte.
Jag är dresserad av en generation som inte får klaga, tycka synd om sig själv, berätta hur man egentligen mår. En generation som utåt, visar upp en fasad av lycka, harmoni och hjältemod. Jag har blivit invaggad i en falsk illusion, att just nu mitt i livet, borde jag vara den där överduktiga flickan i perfekt kondition, frisk som en nötkärna, alltid redo, och otroligt framgångsrik.
Jag trodde att jag nu skulle bo i det välskötta huset med blomstrande äppelträd och smultron stigar slingrandes runt i den underbara trädgården. Jag trodde jag skulle vara helt frisk och springa runt som en kvick liten vässla och bara vara såååå duktig. Jag trodde oxå att mina barn skulle vara små kopior av mig, att min ekonomi skulle blomstra, samtidigt som jag skulle ha åstakommit något i världen att bli ihågkommen för.
Ingen har förberett mig på att vid 40 år fyllda, skulle jag bo i ett skithus (hi hi) Ha barn med autism, kämpa i skolan för självklara rättigheter, kämpa för ett egenvärde.
Ingen hade heller förberett mig på att jag någonstans runt 30 skulle få två bonusbarn (mina föräldrar). Jag hade heller inte förberett mig på att bli föräldralös. vilken kris, det blev för mig. jag kan fortfarande känna pappas hand i min för sista gången när jag var 28 år och jag kan fortfarande känna de ilande smärtan, när jag öppnade fönstret för att släppa ut min mammas själ för 4 år sedan.
Ensamheten, tankarna och rotlösheten var nya känslor för mig. De fattas mig fortfarandet varje dag. Jag skulle ha behövt dom hos mig nu, deras stöd. En värmande kram. Deras övernaturliga kärlek till mig. Inget eller ingen kunde göra mig riktigt illa då, när dom fanns. Pappa skulle se till det och mamma skulle gråta vid min sida om någon varit dum. Jag var självständig och trygg då. Jag var delaktig i något större. Jag var inte ytterst ansvarig.
Det är så många saker som jag trodde skulle bli lätt, som blev svårt. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om vägen från toppen till botten, alla sjukdomar, orättvisor och besvikelser.
Egentligen har jag ingen rätt att klaga, mitt liv skonades under en kall januaridag 2007. Det var när ögat, men jag klarade det precis.
Så vad gör då lite MS, övervikt, autism, adhd, krossade drömmar och skam mm. Jag lever ju eller hur ?
Där kunde jag ha sluta skriva ( ha ha ha)
För mig är det som har varit inte långt borta (mina minnen), även om allt jag drömde om för min framtid är det.
Jag kan inte ljuga, jag är rädd, frustrerad och missnöjd. Jag är ledsen för hur allt blev.
Min pappa sa alltid, det ordnar sig ska du se :-) Det brukade göra det, men inte nu längre. Jag väntar inte längre på mirakel, utan är förberedd på katastrof. Jag har stridsmunderingen på, till ingen nytta. Den som bor där inne ligger och sover bort sitt liv. Jag är en livslevande trashank.
Jag har tappat bort kragen, som man rycker upp sig i. Jag orkar inte längre ljuga för mig själv och andra. Jag har MS och även om du inte kan se det, så är det jäkligt jobbigt..
Ms är för mig inget man kommer över och sedan stålar av lycka och tacksamhet. Ms är en process där nya besvikelser ständigt kan förväntas. Jag lärde mig det tidigt, genom min mammas MS.
Visst kan man fortfarande leva ett bra liv, men jag blir så frustrerad över ordspråk som." Det är inte hur man har det, utan hur man tar det". Släng det i papperskorgen. I dag är jag besviken och jag är inte sämre människa för det. Vad spelar det för roll om själen dansar när jag inte kan göra det ordentligt tillsammans med andra människor på ett dansgolv ( jag måste väl ha rätt att känna så ?).
Det är inte fult att vara besviken. MS är nog jobbigt att leva med ändå.
Jag tänker inte sätta upp någon låtsats fasad om hur jäkla bra allt är, ljuga om att jag inte är besviken. kavla ut för alla, hur duktig jag är, som är så fruktansvärt glad fast jag mår dåligt. "jag är så himla gla för jag kan dölja det så bra" attityden passar inte mig helt enkelt.
Vem vill inte vara som man önskar ?
Jag vill åka med på frilufsdagar och pulsa runt i snön. jag vill vara pigg, pigg, pigg åka lite slalom. Jag vill vara med och dansa, sjunga, lära mig nya saker och ha ett jobb. Jag vill orka utvecklas. vara positiv. Jag vill inte glömma, jag vill kunna hålla tråden i ett samtal. Jag vill kunna ha en plan och följa den. Organisera och skapa. Jag vill inte kissa i byxorna när det blir varmt, jag vill gå långa härliga promenader utan att få tusen myror i ben och armar, jag vill känna mina fötter mm. Jag vill vara något för någon, inte bara en besvikelse. Jag vill känna att människor runt mig skall förstå att jag är mer, än bara det jag är nu. Jag vill helt enkelt inta ha ms längre
Ljuger du för dig själv? är allt jätte bra eller bara en fasad utåt?. Är du lycklig ?
När jag nu har läst igenom min text, så tänker jag: usch vilken liten patetisk människa jag är, så jäkla dålig. jag sparkar till mig själv ordentligt fast jag ligger. (dumt gjort)
Men till saken hör, jag orkar inte längre låtsas att jag är något jag inte är som jag skrivit om här idag. Jag är inte glad eller överlycklig, jag är inte nöjd över min situation.
Man får inte fler motgångar än man klarar av, sägs det. Men jag är trött nu, härmed avsäger jag mig mitt nuvarande karma. Jag har tydligen anmält mig till en överkurs och misslyckats totalt.
Inser att ingen har städat åt mig när jag sovit, ingen har handlat, allt finns kvar, liggandes i högar. Disken står på diskbänken tom frukosten står kvar på bordet. Jag är inte glad, inte motiverad och jag hur mycket jag än vill, så orkar jag inte.
Jag är dresserad av en generation som inte får klaga, tycka synd om sig själv, berätta hur man egentligen mår. En generation som utåt, visar upp en fasad av lycka, harmoni och hjältemod. Jag har blivit invaggad i en falsk illusion, att just nu mitt i livet, borde jag vara den där överduktiga flickan i perfekt kondition, frisk som en nötkärna, alltid redo, och otroligt framgångsrik.
Jag trodde att jag nu skulle bo i det välskötta huset med blomstrande äppelträd och smultron stigar slingrandes runt i den underbara trädgården. Jag trodde jag skulle vara helt frisk och springa runt som en kvick liten vässla och bara vara såååå duktig. Jag trodde oxå att mina barn skulle vara små kopior av mig, att min ekonomi skulle blomstra, samtidigt som jag skulle ha åstakommit något i världen att bli ihågkommen för.
Ingen har förberett mig på att vid 40 år fyllda, skulle jag bo i ett skithus (hi hi) Ha barn med autism, kämpa i skolan för självklara rättigheter, kämpa för ett egenvärde.
Ingen hade heller förberett mig på att jag någonstans runt 30 skulle få två bonusbarn (mina föräldrar). Jag hade heller inte förberett mig på att bli föräldralös. vilken kris, det blev för mig. jag kan fortfarande känna pappas hand i min för sista gången när jag var 28 år och jag kan fortfarande känna de ilande smärtan, när jag öppnade fönstret för att släppa ut min mammas själ för 4 år sedan.
Ensamheten, tankarna och rotlösheten var nya känslor för mig. De fattas mig fortfarandet varje dag. Jag skulle ha behövt dom hos mig nu, deras stöd. En värmande kram. Deras övernaturliga kärlek till mig. Inget eller ingen kunde göra mig riktigt illa då, när dom fanns. Pappa skulle se till det och mamma skulle gråta vid min sida om någon varit dum. Jag var självständig och trygg då. Jag var delaktig i något större. Jag var inte ytterst ansvarig.
Det är så många saker som jag trodde skulle bli lätt, som blev svårt. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om vägen från toppen till botten, alla sjukdomar, orättvisor och besvikelser.
Egentligen har jag ingen rätt att klaga, mitt liv skonades under en kall januaridag 2007. Det var när ögat, men jag klarade det precis.
Så vad gör då lite MS, övervikt, autism, adhd, krossade drömmar och skam mm. Jag lever ju eller hur ?
Där kunde jag ha sluta skriva ( ha ha ha)
För mig är det som har varit inte långt borta (mina minnen), även om allt jag drömde om för min framtid är det.
Jag kan inte ljuga, jag är rädd, frustrerad och missnöjd. Jag är ledsen för hur allt blev.
Min pappa sa alltid, det ordnar sig ska du se :-) Det brukade göra det, men inte nu längre. Jag väntar inte längre på mirakel, utan är förberedd på katastrof. Jag har stridsmunderingen på, till ingen nytta. Den som bor där inne ligger och sover bort sitt liv. Jag är en livslevande trashank.
Jag har tappat bort kragen, som man rycker upp sig i. Jag orkar inte längre ljuga för mig själv och andra. Jag har MS och även om du inte kan se det, så är det jäkligt jobbigt..
Ms är för mig inget man kommer över och sedan stålar av lycka och tacksamhet. Ms är en process där nya besvikelser ständigt kan förväntas. Jag lärde mig det tidigt, genom min mammas MS.
 |
| En fin bild med en positiv tanke. Jag skall arbeta mig fram till den känslan någon dag. för om inte folk ljuger, så måste det gå, även för mig. |
Visst kan man fortfarande leva ett bra liv, men jag blir så frustrerad över ordspråk som." Det är inte hur man har det, utan hur man tar det". Släng det i papperskorgen. I dag är jag besviken och jag är inte sämre människa för det. Vad spelar det för roll om själen dansar när jag inte kan göra det ordentligt tillsammans med andra människor på ett dansgolv ( jag måste väl ha rätt att känna så ?).
Det är inte fult att vara besviken. MS är nog jobbigt att leva med ändå.
Jag tänker inte sätta upp någon låtsats fasad om hur jäkla bra allt är, ljuga om att jag inte är besviken. kavla ut för alla, hur duktig jag är, som är så fruktansvärt glad fast jag mår dåligt. "jag är så himla gla för jag kan dölja det så bra" attityden passar inte mig helt enkelt.
Vem vill inte vara som man önskar ?
Jag vill åka med på frilufsdagar och pulsa runt i snön. jag vill vara pigg, pigg, pigg åka lite slalom. Jag vill vara med och dansa, sjunga, lära mig nya saker och ha ett jobb. Jag vill orka utvecklas. vara positiv. Jag vill inte glömma, jag vill kunna hålla tråden i ett samtal. Jag vill kunna ha en plan och följa den. Organisera och skapa. Jag vill inte kissa i byxorna när det blir varmt, jag vill gå långa härliga promenader utan att få tusen myror i ben och armar, jag vill känna mina fötter mm. Jag vill vara något för någon, inte bara en besvikelse. Jag vill känna att människor runt mig skall förstå att jag är mer, än bara det jag är nu. Jag vill helt enkelt inta ha ms längre
Ljuger du för dig själv? är allt jätte bra eller bara en fasad utåt?. Är du lycklig ?
När jag nu har läst igenom min text, så tänker jag: usch vilken liten patetisk människa jag är, så jäkla dålig. jag sparkar till mig själv ordentligt fast jag ligger. (dumt gjort)
Men till saken hör, jag orkar inte längre låtsas att jag är något jag inte är som jag skrivit om här idag. Jag är inte glad eller överlycklig, jag är inte nöjd över min situation.
Man får inte fler motgångar än man klarar av, sägs det. Men jag är trött nu, härmed avsäger jag mig mitt nuvarande karma. Jag har tydligen anmält mig till en överkurs och misslyckats totalt.
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Skurken
Skriver då jag inte kan tala grrr...... så irriterande. Jag vill bli frisk nu. Jag vill skaka av mig tröttheten. Men först och främst måste jag nog sova en stund, även om alla måsten som vanligt pockar på :-(
Ja i dag är jag en skurk, som snart skall smyga mig upp till sovrummet igen och dra täcket över huvudet. (eller är skurken någon annan?, kanske den bara är en ful sida av msen ?)
Att få sova i tysthet känns som bomull för en trasig hjärna. Nåja sånt är livet just nu. Måste börja tänka så. Livet är Just nu, allt är tillfälligt och i morgon är en annan dag.
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
D livets vitamin
Informationen nedan är hämtad från http://www.halsosidorna.se/
Där finns mängder med bra fakta om vitaminer, mineraler mm mm. Om man följer länkarna nedan så kommer man till hälsosidornorna, där det finns mer fakta.
Behövs för cellernas tillväxt och nervsystemet.
Är bra för skelettbildningen och tänderna
Motverkar muskelsvaghet och hjärt-och kärlsjukdomar
Är bra även för hud och hår.
Förbättrar upptaget av mineraler.
Är bra för fettförbränningen då det hjälper kroppen att ta upp kalcium.
D-vitamin reglerar även hormonbalansen,
Ökar produktionen av testosteron,
Höjer sexlusten och är bra för fertiliteten.
Har en förstärkande effekt på dopamin och noradrenalin.
Tillhör kategorin hormoner eftersom det kan självbildas i kroppen.
Är bakteriedödande och bra för immunförsvaret
Motverkar trötthet och depression.
Motverkar även förkylning och influensa.
Är bra mot reumatism, akne, eksem och psoriasis.
Reglerar immunförsvaret (behövs för T-cellerna en typ av vita blodkroppar) Motverkar inflammationer och cancer.
D-vitamin
Anses kunna hämma tumörtillväxt (bl.a. tjocktarmscancer) och utvecklande av MS (multipel skleros), Alzheimers, Parkinsson m.fl.
D-vitamin
Är även bra mot leverproblem, förstoppning och närsynthet och förbättrar insulinkänsligheten och minskar risken för diabetes typ 2, se även Insulin.
D-vitamin förbättrar resultaten vid fysisk träning.
Symptom vid brist
Tidiga symptom
på brist kan vara
på brist kan vara
trötthet, smärtor i händer, armar, fötter och ryggslut.
Bristen kan även leda till
influensa,
retlighet,
psykoser,
led- och muskelvärk (fibromyalgi),
hudsjukdomar (psoriasis),
fetma (bukfetma),
hjärt-och kärlsjukdomar, blodproppar,
dålig aptit,
lever- och tarmsjukdomar.
Autoimmuna sjukdommar
Stor brist på D-vitamin kan leda till engelska sjukan och uppmjukning av skelettet (rakitis).
D-vitaminbrist är överrepresenterade vid sjukdomar som:
Alzheimers,
Parkinsons sjukdom,
MS,
barndiabetes,
tjocktarmscancer,
fetma,
autism,
utvecklingsstörning,
schizofreni,
depression.
demens,
tuberkulos,
diabetes typ 2,
Obs !
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Första inlägg 2015
Oj oj oj. länge sedan nu, som jag skrivit på bloggen. Hösten och julen har varit hemsk. Min Fatigue har varit alldeles för aktiv. Tröttheten har nästan tagit livsglädjen. Jag har aldrig varit med om något liknande. Men nu med ett nytt år, så hoppas jag att det skall bli bättre. Jag har börjat på rehab trots att jag har blivit ifrågasatt om jag verkligen klarar detta nu. Men jag vill ut... fixar inte att bara vara hemma. I bland funderar jag om denna trötthet som jag och andra msare har går i skov. För mig är det värre i perioder.
 |
| Jag i ett uppgivet tillstånd |
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Hundra ord om trötthet
Jag har sagt det förut, nu kommer det igen. läs den välformulerade bloggen om Ms
(Saker jag önskar att jag inte visste morethanms.wordpress.com ).
Den är en fröjd att läsa, man kan helt enkelt inte sluta.. I dag har jag läst inlägget Hundra ord om trötthet. tryck på länken för att komma dit.
https://morethanms.wordpress.com/2012/01/21/hundra-ord-for-trott/#comment-1075
(Saker jag önskar att jag inte visste morethanms.wordpress.com ).
Den är en fröjd att läsa, man kan helt enkelt inte sluta.. I dag har jag läst inlägget Hundra ord om trötthet. tryck på länken för att komma dit.
https://morethanms.wordpress.com/2012/01/21/hundra-ord-for-trott/#comment-1075
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Jag lämnade min skor där :-)
Jo men, så att.....
Nu är dom där, skorna i alla fall. Jag har aldrig lämnat dem förr, men nu lämnade jag dom där, för jag vet att jag kommer att komma tillbaka.
I dag är första dagen av resten av mitt liv. Det har gått en tid sedan jag fick min diagnos, mycket har hänt och det det känns som om hela min fysiska kropp under tiden från 2008 tills nu, har legat och skavt runt i en torktumlare för att ibland dras ut till den stora mangeln.
Den sista tiden har jag känt mig som ett utskitet plommon. Energifattig, trött, orkeslös och modfälld.
Listan kan göras lång. bla bla bla.........
Jag har känt mig så besviken på livet, kroppen, hela mitt öde. Jag är inne på halvtid nu, fyllde 41 år. Hur gick det till ?. livet går så jäkla fort och man missar mycket när man sover. En gång lovade jag mig själv att inte bli bitter. But, here Iàm ;-))
Jag har blivit den största bitter f ever... Och då menar jag "största" i dubbel bemärkelse. Jag är rund som en boll, man blir lätt det, när man sover mycket och tröstäter ;-). Alla mina drömmarna försvann med den "fina" diagnosen. Jag skulle bli min egen. Jag ville jobba med inredning och antika saker, designa. Men chi fick jag.
I grunden så är jag ändå ganska positiv, Tror inte att saker händer för att man har otur. Något ligger bakom och lurar. Kanske är det så att jag skall lära mig att inte ge upp vid motgångar.
Det är inget som är "bara" med att ha Ms, Allt kan hända. För mig så kom många osynliga handikapp. Så som:
Alla de här sakerna är svåra för många friska att förstå. Symtomen syns inte. Det krävs enormt mycket energi för att dölja dem. Alla friska kan också ha de här symtomen som jag skrivit om ovan, utan att det är något större bekymmer. Men när funktionerna blir så dåliga att det blir ett problem, då är det ett handikapp.
Så fortsätter det, tillsammans med uppmaningar som.
- Har du försökt att Gå och lägga dig tidigt ?
- Kissa innan du lägger dig !
- Du har nog vänt på dygnet :-)
- Festen är ju på kvällen, det är mycket svalare då. kom igen nu.
- Skulle va skönt för dig att komma ut... jobba lite.
- Men om du gör så här !
- Ryck upp dig.
- Det behöver inte bli så farligt
- Du får vara glad att du har 2 barn i allafall.
- Det är inte så långt 3-4km ungefär :-)
Det är lätt att förlora sig själv i Ms djungeln, inte orka. Hur jobbigt denna skit nu är, så vill jag inte vara Bitter ? det måste jag ändra på...
Men ?
Va fasiken har allt detta med mina skor att göra ?. :-))
Jo jag har börjat att jobba på min framtid nu, ett liv med kontroll, ett nytt liv. jag ska bygga upp nya visioner utifrån de förutsättningar jag har. Jag började dagen med att sova, sedan klämde jag in mig i träningskläderna och for till gymmet. Där ökade jag på pulsen, såg mig omkring och tänkte.. Det här är min framtid nu. Jag har alltid tagit hand om och oroat mig för andra. Men nu är det min tid, så jag lämnade mina skor på gymmet, där de nu hör hemma. <3 För det var väl "självaste den" om jag inte skall fixa det här. Jag börjar med att försöka göra något åt tröttheten. Den skall motas bort men d- vitamin och träning. Trevlig helg !
Kram Ulrika
Nu är dom där, skorna i alla fall. Jag har aldrig lämnat dem förr, men nu lämnade jag dom där, för jag vet att jag kommer att komma tillbaka.
I dag är första dagen av resten av mitt liv. Det har gått en tid sedan jag fick min diagnos, mycket har hänt och det det känns som om hela min fysiska kropp under tiden från 2008 tills nu, har legat och skavt runt i en torktumlare för att ibland dras ut till den stora mangeln.
Den sista tiden har jag känt mig som ett utskitet plommon. Energifattig, trött, orkeslös och modfälld.
Listan kan göras lång. bla bla bla.........
Jag har känt mig så besviken på livet, kroppen, hela mitt öde. Jag är inne på halvtid nu, fyllde 41 år. Hur gick det till ?. livet går så jäkla fort och man missar mycket när man sover. En gång lovade jag mig själv att inte bli bitter. But, here Iàm ;-))
Jag har blivit den största bitter f ever... Och då menar jag "största" i dubbel bemärkelse. Jag är rund som en boll, man blir lätt det, när man sover mycket och tröstäter ;-). Alla mina drömmarna försvann med den "fina" diagnosen. Jag skulle bli min egen. Jag ville jobba med inredning och antika saker, designa. Men chi fick jag.
I grunden så är jag ändå ganska positiv, Tror inte att saker händer för att man har otur. Något ligger bakom och lurar. Kanske är det så att jag skall lära mig att inte ge upp vid motgångar.
Det är inget som är "bara" med att ha Ms, Allt kan hända. För mig så kom många osynliga handikapp. Så som:
- Enorm trötthet trots medicinering som används vid sömnsjuka
- Muskelsvaghet i armar och ben
- Migrän
- Kramper efter fysisk aktivitet
- Extrem värmekänslighet, efter 22-23 grader, så är det bye bye Ulrika :-( Hjärnkontoret tar semester och resten av kroppen går i dvala.
- yrsel
- Svårigheter med nivåskillnader (snubblar lätt)
- Domningar och myrkrypningar (speciellt nattetid).
- Brännande sveda under och på fötterna.
- Stresskänslighet. svårt med folksamlingar då min hjärna inte klarar massor av ljud, allt blir en röra.
- Minnes och koncentrationssvårigheter.( mitt arbetsminne ligger långt under normalnivå)
- Urinträngningar jag måste ha nära till toalett annars kan det bli riktigt pinsamt, jag måste gå på toaletten flera ggr under en natt.
- Trots att jag har problem med tröttheten så har jag även problem att somna på kvällen. Jag har fått förklarat för mig att, Det beror på att vi som har kognitiva svårigheter, jobbar så "hjärna rycker" med alla intryck som finns på dagen. Det krävs så mycket för att hålla ordning på "kontoret". När det sedan blir kväll/natt och larmen har tystnat, så hanterar vår skadade hjärna all information bättre.
- Simultankapaciteten är också, allt annat än bra. Det funkar inte längre att prata och laga mat samtidigt, - en sak i taget tack ! Härom dagen silade jag ur pastasåsen istället för spagettin, pga av att jag pratade i telefonen samtidigt.
Alla de här sakerna är svåra för många friska att förstå. Symtomen syns inte. Det krävs enormt mycket energi för att dölja dem. Alla friska kan också ha de här symtomen som jag skrivit om ovan, utan att det är något större bekymmer. Men när funktionerna blir så dåliga att det blir ett problem, då är det ett handikapp.
Exempel på hur mina samtal kan se ut:
- jag är trött
- ja om du visste hur trött jag är då ?
- jag är så yr
- jaa det är jag ibland jag med, jobbigt :-)
- svårt att sova , jag har sådana krypningar
- jobbigt ??
- jag är orolig för mitt minne :-(
- Ja du skulle bara veta va mycket konstiga saker som jag gör :-))
Så fortsätter det, tillsammans med uppmaningar som.
- Har du försökt att Gå och lägga dig tidigt ?
- Kissa innan du lägger dig !
- Du har nog vänt på dygnet :-)
- Festen är ju på kvällen, det är mycket svalare då. kom igen nu.
- Skulle va skönt för dig att komma ut... jobba lite.
- Men om du gör så här !
- Ryck upp dig.
- Det behöver inte bli så farligt
- Du får vara glad att du har 2 barn i allafall.
- Det är inte så långt 3-4km ungefär :-)
Det är lätt att förlora sig själv i Ms djungeln, inte orka. Hur jobbigt denna skit nu är, så vill jag inte vara Bitter ? det måste jag ändra på...
Men ?
Va fasiken har allt detta med mina skor att göra ?. :-))
Jo jag har börjat att jobba på min framtid nu, ett liv med kontroll, ett nytt liv. jag ska bygga upp nya visioner utifrån de förutsättningar jag har. Jag började dagen med att sova, sedan klämde jag in mig i träningskläderna och for till gymmet. Där ökade jag på pulsen, såg mig omkring och tänkte.. Det här är min framtid nu. Jag har alltid tagit hand om och oroat mig för andra. Men nu är det min tid, så jag lämnade mina skor på gymmet, där de nu hör hemma. <3 För det var väl "självaste den" om jag inte skall fixa det här. Jag börjar med att försöka göra något åt tröttheten. Den skall motas bort men d- vitamin och träning. Trevlig helg !
Kram Ulrika
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Nu till något nytt att fundera på !
Kanske det här är svaret på varför så många av oss msare får kognitiva symtom. Det verkar också som att koppar ger upphov till inflammation. Intressant läsning, får nog köpa lite Zink ..
Alzheimer's, cognitive decline and neurodegenerative disease linked to too much toxic 'free copper' in blood - NaturalNews.com
Alzheimer's, cognitive decline and neurodegenerative disease linked to too much toxic 'free copper' in blood - NaturalNews.com
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
MSM
Hej hittade en blogg om msm. Den var mycket informativ och lättläst. Jag har funderat länge på att börja äta detta och nu har jag bestämt mig läs du oxå på denna blogg
http://www.morotsliv.com/2014/08/msm-for-en-piggare-och-battre-halsa.html?m=1
Jag tror att man växer som människa genom förändring. Därför försöker jag vara öppen för alla förslag och variationer kanske det kommer att hjälpa mig att en dag bli fri från min MS. Dela gärna dina tankar, tillsammans är vi starka
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)